im just sitting here watching the wheels go round and round....
fan vad pissigt det är att sakna någon, känslan av att ha blivit övergiven igen är väldigt svår att håll undan, det är förjävligt. Det gör ont, jag har svårt att andas, jag kan inte sova, jag får panik. Det är sjukt. Någon sa att jag kanske överdriver lite, men det gör jag inte. Vad jag känner, känner jag, ingen kan säga att jag känner förmycket eller för lite. Det känns helst sjukt. Jag VILL ju för allt i världen inte känna såhär. jag vill kunna ge fingret o gå vidare. Men det går inte.
Jag är påväg att, ja jag vet inte. bli helt galen typ.
"don't break my heart, i've never done anything to deserve this"

jaja.
jaaaja.